|
|
|
||||||||||||||
|
|
||||||||||||||
|
1. Eric Ångerman, kallad Sursill, var en förnämlig bonde uti Umeå,
som hade många barn, av vilka fem utspriddes i Finland, född
cirka 1500 i Teg, avled ca 1550. Gift med: Dordi, född
cirka 1507 i Umeå. Under befrielsekriget
1521-1523 gjorde hövitsmannen Lars Olsson Björnram ett
kontrakt med handlanden Erik Ångerman om leverans av stora
kvantiteter mat till hären. Denne var ångermanlänning
och landskapsnamnet som personnamn var en på den tiden vanlig
företeelse. I kontraktet åtog han sig också att
leverera strömming eller sill, som det också hette. Han
skickade emellertid inte bara vanlig sill utan även en del
"sursill" eller surströmming. Denna norrländska
delikatess förstod sig de enkla knektarna dock inte på
utan ställde till med en regelrätt matstrejk. Gustav Vasa
blev ursinnig och lät sin vrede gå ut över Erik
Ångerman som handlat i bästa välmening. Han ställdes
nu under åtal för att ha levererat rutten föda,
och till allt annat obehag fick han öknamnet "Sursill".
Svenska folket har alltid älskat öknamn och i Stockholms
stadsböcker från denna tid möter man liknande namnformer
som "Lasse Skånsksill", "Martin Surlax"
etc. Dessa öknamn satt sedan orubbligt i, men Erik Ångerman
var knepig nog att förta udden av elakheten - han tog helt
enkelt öknamnet till släktnamn och kallade sig officiellt
för Sursill. Under detta namn har han fått en märklig
berömmelse - han är nämligen en av mest vidfamnande
ättefäder, som funnits i hela Norden. Den sursillska härstamningen
har under tidernas lopp nått sådana dimensioner att
det numera knappt finns någon släkt i Finland som inte
kan anknytas till det sursillska stamträdet. Erik Ångerman
står som ättefader för bortåt 2000 stora släkter
inom alla samhällsklasser, spridda över hela Norden, de
baltiska länderna, Tyskland, Frankrike och Amerika. Exemplen
på finska storheter i det sursillska släktträdet
är bl.a.: Zacharias Topelius, Jean Sibelius, PE Svinhufvud,
KJ Ståhlberg, Carl Gustaf Emil Mannerheim. Barn,
utflyttade till Österbotten:
Östen Sursill, född cirka 1525. Riksdagsman och fogde. Carl, född ca 1539. Kyrkoherde, tog namnet Carolus Ericus Sursill. Margaretha, född ca 1541 2. Östen Ericsson Sursill, fogde i Umeå, hade sju döttrar, därav har förliggande genealogi även blivit kallad Sju Systrar Sursills Släktregister 3. Christina Östensdotter Sursill, gift med Johan Lithovius, även kallad Corvinus eller Limingus, son till kyrkoherden i Limingo, Henrik Lithovius. Han blev kapellan i Limingo 1593, underskrev Uppsala mötes beslut sistnämnda år, utnämndes 28/9 1610 till Förste Pastor i Uleåborg och 1620 till Pastor i Ijo, dog 1634 4. Brita Johansdotter Lithovius, gift med kronobefallningsmannen uti Ijo, Caspar Forbus, född i Danzig 5. Maria Casparsdotter Forbus, gift 1:o med fogden Simon Lind; 2:o med länsmannen uti Ijo Gabriel Beck 6. Elisabeth Simonsdotter Lind, gift med Johan Hedraeus, som blev Collega uti Uleåborgs skola 1694, kapellan i Törnäva 1735 och dog 1743 7. Helena Elisabeth Johansdotter Hedaeus, gift med Petrus Snellman, född 1724, son till tullinspektören i Uleåborg, Johan Johansson Snellman och dess hustru Anna Eneroth. Han blev Sockneadjunkt i Wörå (Maxmo) 1734 och dog 1785 8. Johan Petri Snellman, född 19/11 1736; student 1758, prästvigd 1764, bataillonspredikant vid Österbottens regemente 1767, utnämnd utan förslag till förste Pastor i Hyrunsalmi 1786, död 16/12 1802. Gift i Limingo 1770 med Brita Ericsdotter Bergbom 9. Adolph Johansson Snellman, född 20/12 1783, student 1804, prästvigd 6/6 1810, kapellan i Tervola, död 1843. Gift med Sara Christina Cajaner 10. Johan Adolph Adolphsson Snellman, född 12/7 1827. Handelsbokhållare i Uleåborg, sedan godsägare i Idensalmi 13. Martin Edvard Snellman, kyrkoherde i Kuolemajärvi 14 Elsa Johanna Snellman född 1890, gift 1907 med Wilhelm Hugo Eugen Hackman, född 1875 i Viborg Söner: Barn: Barn: Barn: 18. Emilia 18. Johannes 18. Elias
|
||||||||||||||
|
|||||||||||||||
